Bulle ur ugnen: Att vara mamma

Att vara mamma är bland de häftigaste jag upplevt!

Så många känslor å tankar man får... Mycket far runt i huvudet.

Helt plötsligt förändras livet och en liten, liten flicka kommer in i mitt liv å förändrar det på bara någon sekund och hon blir det viktigaste och finaste jag har.

Att vara Alice mamma är jag stolt över. Det är något jag inte kan förklara. Jag känner mig hedrad att få vara just hennes mamma. Känslan är underbar. Att denna flicka är trygg hos mig, jag ger henne kärlek, trygghet å ännu mera kärlek. Åh när hon vaknar på morgonen å ser mig å hon ler mot mig smälter jag.

Eller när hon är hos någon, som hon tydligen inte vill vara hos längre, haha, å få komma till mig, sin mamma, å hon blir tyst, burrar huvudet mot mitt bröst, lägger sig till rätta å somnar. Wow... Den känslan är SÅ häftig. Att vara behövd. Att hon vill komma till mig när hon är ledsen eller trött. Det är STORT!

______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Alice bara växer å växer. Speciellt på längden.. Hon ligger över de "normala" i längd å vissa kläder vi har köpt som är storlek 68 (4-6 månader) kan hon ha! (på längden, hon fyller inte ut dem, hahah). Lång å smal är hon min lilla skrota !

Här är 2 pyjamaser jag köpte till Lillan. (Dessa kommer från Lindex)

Har även blivit så gott som klar i Alice rum. Hon har fått det SÅ fint! Här kommer lite bilder från hennes nya fina rum. (färg-temat är röd, rosa & limegrön)

______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Igår åkte Alice tåg å buss för första gången. Vi var nämligen i Malmö för att hälsa på Alice farmor, farfar å farbror för första gången. Det blev så lyckat! Dock var jag über nervös över tågresan å amningen å allt... Men ja... Det värsta hände.. Hon vaknade inte när hon "skulle" utan lite senare... så jag hann inte amma klart på tåget å vart tvungen att avbryta...... Inte kul då hon brukar bli förbannad när jag gör de... (afan). Men det gick ändå bra. Så jag fortsatte amma på stationen å det gick jättebra. Sedan tog vi en promenad i de fina höstvädret bort till Värnhem bort till farmor. Så det löste sig till det bästa å allt gick bra!
Efter besöket åkte vi vidare mot Södervärn å morbor Anton å moster Pia. Dock var inte alls Alice på humör då... Allt hade gått helt fantastiskt bra hos farmor men nu ville hon inte alls längre.. Så jag fick bära Alice under mina jacka... Det såg verkligen ut som att jag smugglade en bebis, hahah! Å Jocke gick bredvid med Mollie å en tom vagn, hahah! Det blev nog många intryck hos farmor.. Många nya ansikten, lukter å ljud. Inte lätt att vara liten. Man kan inte ställa krav på en 2 månaders bebis. Hon äter när hon känner för det, orkar så mycket hon orkar, skriker när saker inte känns bra osv.

Men väl framme hos morbror o moster beställde vi sushi å chillade där ett tag tills vi åkte hem. Kvällen var inte alls kul för Alice, hon hade sovit ganska dåligt under dagen å var väldigt trött. Men på tågresan hem somnade hon efter hon ätit i typ 5 min, hahah! Stackarn, inte lätt å vara liten. Mammas älskling!