Snart är det dags...

Snart är det dags att berätta för mina föräldrar och min bror. Imorgon! Känns spänt, men kul! Jag hoppas dem blir glada.

Idag fick i alla fall mannen på Pizzerian veta att jag vara gravid i alla fall..

Funny story, I will tell you!

Jo.. Jag och sambon var extra trötta efter allt julstök så vi bestämde oss för att beställa var sin sallad. Jag beställde en grekisk-sallad... Jag tänkte inte på vad jag hade beställt förrän 2 minuter innan den var klar... -FAN! Får jag äta FETAOST?!!

In på Google på telen och bläddra... Efter många om och men så kom jag fram till att jag kunde äta fetaost, OM mjölken i den är pastöriserad.. Jaha... Ja det var ju bara att fråga.. Mannen titta på oss och såg lite frågande ut, men samtidigt orolig. Så han gick och hämtade fetaost-paketet ifrån kylen inne i köket. -Pastöriserad mjölk, läste jag. Mannen tittade på oss igen när vi lugnat och och frågade om någon av oss var allergisk. - Nej då, sa vi. - Jag är gravid, sa jag och klappade på magen. Mannen sken upp som en sol och med tummen upp sa han, OH! Grattis!! Och förstå om jag vart glad...! Det enda grattis jag fått och som jag berättat min nyhet för är ju min bästa väninna, och så klart barnmorskan. Kändes helt underbart att få säga det till någon och få en sådan positiv respons!

SÅ positiv så att jag stört böla så fort vi kom utanför dörren. Galet.. Jevla hormoner.. Tårarna rann, jag vart så glad! Hur galet är inte det?! True story...!

Det var dagens i alla fall. Och salladen var underbar....

Hoppas allt går bra nu imorgon när jag berättar de goda nyheterna för familjen också, och att dem blir minst lika glad som pizzamannen... =)

GOD JUL på er!

Det här med humörsvängningar..

Herregud! Ja, när man gråter när Amanda Fondell vinner Idol 2011 så vet man att man är gravid!

Är så bölig... För minsta lilla. Nästan komiskt (nästan!).

Har i alla fall hittat en massa fina klipp på Youtube. Som denna, kolla, så vackert!

Ja, jag bölade till denna också...

v.6

Vecka 6 var man inne i nu då. Eller ja, snarare igår. (Viktigt!) Men jag tror inte jag förstått det här med veckor... Men på de sidor jag tittat så stämmer det ganska väl med min egna uträkning så vi kör på det till barnmorskan säger något annat!

Det är mycket som händer nu. Med min kropp. Det känns. Här är TOPP 5 !

1. Humörsvängningar från &/!%€="#&€ ! (Stackars min sambo! Och mig!)

2. Konstant hungrig. Det är nått nytt! Gud, jag åt inte mycket innan. Var mycket dålig på det, men nu har man ju blivit sååå noga med vad man stoppar i sig. Google är min bästa vän just nu! När man går och handlar till exempel, perfekt! Upp med mobilen och Googla ! Underbart! LOVE IT!

3. Trött! Om något! Satt och somna vid datan här om dagen när jag satt och pluggade med en kompis! Usch.. Pinsamt.. Och så kom dem, undanflykter, undanflykter...

4. Magont. Yepp, livmodern växer så det knakar! Och det KÄNNS! Speciellt på natten, så klart!

5. Magen är uppblåst. Mhm, snacka om! Byxorna passar knappt.. Och det är ju inget roligt... Hade det varit bebis mage hade det varit roligt ju.. men nä.. (Men den kommer väl snart..)

Tiden går långsamt. Det har jag hört att den gör nu i början. Det jobbigaste är att man inte kan berätta för någon är. Eller ja, kan kan man ju. Men jag ska vänta tills v.12 på min 25 års dag och berätta. Kommer bli så underbart!

Min bästa vän vet. Eller ja, förstod. Känns ändå skönt att kunna prata med henne.

Undanflykter.. Mmm, heeeela tiden. Jag får ju inte ens dricka glögg, förutom heeeelt alkoholfri. Och HUR förklarar man detta utan att få konstiga frågor eller att någon fattar?! Blä på det.

Snart är det Jul i alla fall! Och på självaste Julafton kommer familjen hit, och då tänkte jag berätta för dem! hmmm, undrar hur dem kommer reagera.. Spännande..

Natti på er!

Ett PLUS?!

Den 4 december hände det. ETT PLUS! En helt fantastisk, underbar och härlig känsla som spred sig i hela kroppen!

Jag hade haft ont i magen dagen innan och kände på mig att nu kommer mensen. Men ingen mens kom. Dagen efter den 2a advent klev jag upp, 8.40. Ingen mens. Jaja, tänkte jag jag får väl göra ett grav-test då. (har testat mig 3 gånger innan men det har inte visat något). Yrvaken står jag med stickan i handen. Ett streck.. Va?! va nu? TVÅ STRECK?! Jag gnuggade mig i ögonen och försökte titta noga. jag var kanske bara för trött och såg bara det jag ville se. Men tittade länge på stickan. Sedan kom känslan. Wow... Jag sprang in i sovrummet skrikandes på min sambo. - ETT PLUS! ETT PLUS!!! Jag är gravid!!!! Min sambo vaknade och yrvaken tittade han på testet. - Oj...! Vi kramades och jag grät och skrattade samtidigt.

Vilken känsla! Och plötsligt kändes det konstigt i magen. Konstigt bra. Det ligger något där inne nu. Något som ska bli en Någon. Något ska växa i mig, bli Någon och sedan komma till oss.

Tänk. Vi ska ha barn. Wow...